anniepannie

Sen jag kom tillbaks till jobbet känns det som att det enda jag har gjort är torkat snor. Det bara flödar. Tjockt, gult, slemmigt. Fy fan. Och vad är tacken? Inte får man höra att man gör deras liv lite trevligare, nä istället har jag fått sjukt många nys- och hostattacker rakt i fejjan. Sjysst, kids!
Och min kropp, som annars brukar kunna klara bacillerna, verkar allmänt chockad efter sjukskrivningen.
Och nu är jag förkyld. Två dar tog det. Blä.

Eftersom klockan är över tolv är det idag en månad kvar tills vi åker. Börjar nog fatta att vi verkligen ska iväg nu. Men precis allt kan ju inte vara tiptop.
Inte i mina drömmar iallafall. Tydligen.

I natt drömde jag om resan för första gången. Jag drömde att jag och Mian och några till satt i en buss där nere. Vi åkte och åkte i bussen i typ tio timmar men det fanns inga städer. Nånstans. Skitskumt. Och på chauffören och alla andra verkade det som att så var det. Det fanns inte mycket i Aussie överhuvudtaget. Nehepp.

Sen för typ en vecka sen drömde jag att jag och Mian stod och pratade med nån som frågade oss om vi hade pojkvänner.
Nä, svarade jag. Ja, svarade Mian. VA? har du? frågade jag överraskat. Ja, eller pojkvän och pojkvän, vi har väl inte riktigt konstaterat det än men typ. Så Anna, kan vi inte åka en kortis till Australien bara? Nåra veckor typ? För vill ju inte vara ifrån honom nu liksom...
Eh, VA!?

Ibland är det extra skönt att vakna.

Då var det slut på sjukskrivningen. Bye bye soffan, hello jobbet!
Det blev en lugn start, såg ju självklart till att det var min korta fredag, annars hade jag nog varit hemma idag med... Men nu var det ju så och halv åtta till halv ett kunde jag ju klara av.

Inte nog med att jag bara jobbade fem timmar, dessutom var det bara fem barn. Händer typ aldrig! Och dessutom var det tantjävelns sista dag och det kan man ju inte missa, moaha.
Så kan nog säga att jag överlevde den här jobbdagen galant!
Äntligen helg efter en hård arbetsvecka...erhm...

Hur, HUR, kan man FISA på t-banan i rusningstrafik!!?? När alla står som packade sillar och man inte har en chans att komma därifrån. Då får man för fan klämma ihop skinkorna och hålla igen!
Vidrigt e ordet.

Jag har väl ingen sprutskräck precis men att få en lång nål instucken i armen är väl inte min favoritsyssla direkt. Det brukar ju inte vara speciellt trevligt. Bara som exempel, bedövning hos tandläkaren. Usch! När de sprutar in bedövningen, ajajaj... Sen e ju dropp inte så jättemysigt heller. Det slutar alltid med att det blir problem med att sticka in nålen så att det måste göras flera försök och bla bla bla...
Men idag.
Jag fattar ingenting.
Var och vaccinerade mig. Att det kan vara så lätt att få en spruta! Det kändes fan inget. Inte ett dugg. Det är nästan så att jag börjar undra om sköterskan verkligen sprutade in nåt vaccin i armen på mig. Hon kanske bara sket i det, sa att det var klart och satte på ett plåster för syns skull. Nästan så att jag måste ta bort plåstret och titta.
Nä, det syns inget märke efter nåt stick heller.
Shit. Men jo, det kändes nog lite efteråt i armen ändå när jag tänker efter, så visst fick jag nog min spruta.

Aja, hur som helst, Kanske dags att sova, ska upp halv sex. snark. Då ere dags att ta bort stygnen. Yeey!

Ska försöka så gott det går att inte slösa alltför mycket pengar nu innan resan. Det kommer säkert inte gå sådär toppenbra men försöka kan jag ju iallafall göra.
Men lite kul måste man ju ändå ha annars är livet inte speciellt kul så då är det bra när man kan roa sig gratis, eller åtminstone billigt.

Billiga nöjen:

Gick gratis på Rockbjörnen i torsdags med Mian och Carro. Inget jag skulle ha pröjsat 300 spänn för annars precis. Det var nästan roligare att spana kändisar på läktarn än att titta mot scenen. Carro fick lite ont i ryggen efter att Bingo lagt upp fötterna på hennes stol (Du skulle sagt till, Carro!) men annars tycker jag att det var en underhållande kväll!

Polaren Karin har nu (väldigt passande tycker jag) börjat jobba på Garbo. Gångavstånd dit och hem plus gratis inträde. Kan det bli bättre?

Har fortfarande kvar mitt bio-presentkort som jag fick i julklapp förrförra året. Kanske kan passa på att använda det inom en snar framtid!?

Ska försöka komma på lite fler roliga gratisnöjen men hursomhelst så lär det även bli många hemmakvällar den närmaste tiden.

Sen känns det ju ändå tyvärr som att det är jäkligt lång tid kvar till löning... Hmm.

• Åka hem med mitt svullna knä när resten av tjejerna går ut och partar.
• Se spärrvakten gå förbi ut på en rökpaus en minut efter att hon stämplat min biljett.
• Ha en 15 minuters kryckhoppnings-resa hem från t-banan i ösregnet. Najs.

Tack och lov att resten av kvällen varit väldigt lyckad.

Sitter här och funderar lite. Jo, sånt har jag tid med för tillfället. Bara sitta och fundera utan att behöva känna att tiden borde läggas på nåt vettigare.
Så vad har jag då kommit fram till? Jo:

• Det är nu bara SEX veckor kvar tills jag och Mian drar. Börjar bli lite nervöst helt klart.
• Imorrn ska jag på Rockbjörnen och om det inte sker nåt mirakel med knät under natten så blire nog till att hämta upp mina två polare från källaren. Ett kärt återseende.
• På tisdag är det ett år sen jag slet av korsbandet första gången. Ett år sen jag spelade match sist. Shit. Jag saknar det...
• Det visas aldrig några kul filmer på Canal+ när jag väl vill titta.
• Det är inge roligt att ta det lugnt när man måste.

Ja, det var väl det jag hade på hjärtat för tillfället.
På återseende.

Lite nervöst.
Inte som förra gången, men ändå.

Aja, det ska bli skönt att få det gjort.

Är jag liiite rosslig i halsen möjligtvis? Lite täppt i näsan?
Jävlar, jag nös nyss.
Usch, fasar för att en förkylning är påväg. Men så är det ju självklart inte!
Eller?
Nääää.
Det var så längesen jag riktigt var förkyld. Skrämmande längesen. Hoppas verkligen att det inte har tänkt bryta ut nåt nu...
Opereras ju på måndag. Och då får man inte vara det minsta förkyld.
Men det ska nog ordna sig.

2006, året då jag...

...började med att säga hejdå till Robert som åkte till Australien.
...nästan sa tack och adjö till greven, men bara nästan.
...slet av korsbandet, två gånger.
...var sjukskriven i totalt 13 veckor.
...körde en jäkla massa tråkig rehab.
...jobbade på åtta olika dagis.
...flyttade till Solna med resten av familjen.
...blev stor nog att gå på systemet.
...klippte av rätt mycket av håret.
...var på en hel del fotbollsmatcher för att se AIK nästan ta SM-guld.
...hade många roliga och mysiga dejter med tjejerna. Ni är underbara!
...bokade resan med Mian till Australien. Inte långt kvar tills vi åker nu!

Antal partykvällar (enligt min kalender): ca 45 st.
Antal kvällar med minnesluckor: Tre. (ve och fasa!)
Antal veckor som längst utan en helt nykter vecka: 17 st.

Årets bästa partyn: Loge i våras, sture i somras, K-15 och Carros party i höstas.
Årets roligaste händelse: Vetefan. Det är för svårt att välja en.
Årets tråkigaste händelse: När jag slet av korsbandet andra gången.
Årets resa: Santorini med tjejerna i somras. En väldans mysig vecka!
Årets förändring: Sluta spela innebandy.
Årets konsert: Bryan Adams.
Årets bästa tv-serier som jag följt: LOST och Grey's Anatomy.
Årets sporthändelse: Fotbolls-VM såklart.
Årets brutna tradition: Nyårsmiddan hos mig.
Årets nya tradition: SATC hos Lisa? Äta i Vällinge hus? Julbak?
Årets filmer jag sett på bio: Brokeback mountain, Nya Bond och Marie-Antoinette.
Årets operation: Blev ju "bara" en. Korsbandet.

Inte bara roliga händelser under förra året alltså, men det var trots allt ett bra år tycker jag!

Hoppas på att 2007 blir ännu bättre!