anniepannie

Jobba. Träna. Hem. Sova.
Ungefär så ser mina måndagar ut.
Så också idag.

Så detta inlägg handlar inte helt otippat om... jobb och träning!

Jobb:
"Måste" börja jobba stängning på tisdagar. Inget jag ser fram emot precis. Sluta halv sex istället för halv fem. Få en ännu segare eftermiddag. Men iförsig sovmorgon till nio åtminstone. Alltid nåt.

Träning:
Idag sprang jag! Tjohoo!
Men inte så mycket. Fick springa en minut, gå en halv, springa en minut osv. tio gånger.
Men ändå! Vart ändå lite lite lite lite lite jobbigt iallafall. Bara en sån sak.

Ja, nu ere väl sova som gäller då! Gonatt!

Har fått operationstid. För mina skruvar. Nedsövning och grejer.

Blä.

21 december.

_{Men skönt sen att ha det gjort såklart...}

Fick ett bio-presentkort i julklapp. Det är fortfarande oanvänt. Skandal! Jag gillar ju liksom att gå på bio, men det blir aldrig av bara.
I fredags blev det vita duken iallafall, med nåra från laget. Presentkortet användes dock inte eftersom det blev nå strul. Aja, jag har ju ett år till på mig.
Premiären av nya bond-filmen såg vi. Inte mitt förslag direkt eftersom jag nog inte sett en hel bond-film i hela mitt liv. Men nån gång ska väl vara den första.
Filmen var helt klart sevärd även om den gärna hade fått sluta minst en halvtimme innan den gjorde, den var lite väl töntig och långrandig i slutet.
Steffi som satt bredvid mig, hade nog velat att den slutat ännu tidigare, hon somnade nämligen redan efter en timme. Hon måste varit väldigt väldigt trött för nån sömnpiller-film var det ju knappast!


Igår kväll hyrde vi äntligen Beck-filmen efter misslyckade försök tidigare helger.
Det blev ingen ny favorit dierkt.Jag tycker nog bäst om de filmer där mördaren avslöjas i slutet. Å vad Tre kronor-Mimmi gjorde där som polis fattar jag inte riktigt. Hoppas hon inte ska vara med i resten av de nya filmerna, för hon var inge vidare enligt mig.
Nu låter det som om jag tycker att filmen var skitkass, men så var det inte. Den var såklart inte dålig, jag har bara höga förväntningar, beck-fan som jag är.
En bra filmhelg var det helt klart ändå!

Sitter i mitt rum och bloggar nu.
Underbart skönt.

Tack tjejer för en mysig kväll igår.
God mat och erat sällskap. Svårslaget, helt klart.

Fan, det är redan torsdag imorrn!

Helgalet...
Imorrn kommer nog läkaren ringa mig tror jag.
Är lite rädd för att han ska säga åt mig att jag inte kan resa i vår. Hoppas hoppas inte!!
För klart vi ska till Aussie och NZ, Mian!

Nu ska jag sova. Börjar tidigt imorrn. Snark.

Idag var det maskerad på dagis.
Frågade nåra fröknar på de andra avdelningarna igår om de skulle klä ut sig.
Jag fick svaret att självklart ska fröknarna klä ut sig! En avdelnings fröknar skulle vara Häxor och en annan katter.
Sen frågade jag fröknarna på min avdelning vad vi skulle ta och klä ut oss till.
- Nä, jag vill inte klä ut mig.
- Inte jag heller. Men du kan ju göra det om du vill.
Jävla torrbollar!
Jag klädde iallafall ut mig till en röd katt. Var egentligen en djävulssvans och horn men med lite ritade morrhår var det ingen som tog mig för nåt annat än en katt. (Jo, nån frågade om jag var en drake.)
Det var iallafall en skitskoj dag på dagis med disko (barnen stod och hoppade och skuttade till typ Bubbles och Markoolio), popcorn och saft, film, hamburgare till lunch och massvis med söta barn!

Sötast: Neo, en skitgullig 1,5-åring med hockeyfrilla på min avdelning. Han var utklädd till Stålmannen. Hade kunnat krama honom hela dagen lång, så söt var han!

Populärast: På den stora avdelningen var sex killar inte så otippat Spiderman. Med maskerna på var det omöjligt att se vem som var vem.

Har ju tänkt att jag inte ska skriva nåt om sånt här men vafan, det är väl ändå ingen som läser den här bloggen så spelar roll...

Hursomhelst.
Jag trivs rätt bra med att vara singel. Friheten, tiden jag har för mig själv, allt det där. Bla bla...
Men klart det vore mysigt med en pojkvän i höstmörkret. Det kan jag erkänna. Speciellt nu när typ alla polarna har snubbar.
Är lite avis på era söta blogginlägg om hur gullig han är, hur mycket ni saknar honom, hur underbart livet är, allt det där...
Vill också ha.
Jag vill helt enkelt också vara kär...
Låter ju så underbart. Ibland. Oftast.
Men just nu är det rätt dött på kärleksfronten. Heldött faktiskt.
Aja, nån gång hittar jag säkert nån som jag gillar och som gillar mig tillbaks. Och som inte är en mupp eller alltför svår att förstå sig på. Förhoppningsvis. =)

Nä, nu ska jag ta och glömma det här inlägget och istället intala mig själv hur jobbigt det skulle vara med en pojkvän och hur mycket jag verkligen vill fortsätta vara singel, för det är ju tydligen då han dyker upp. Har jag hört.

_{Inlägget tillägnat "Norsken".}

Idag kom fotografen till dagis.
Många barn var finklädda.
En söt liten unge som heter Pontus hade ny tröja, nya jeans och nytt skärp.
Vi gick in med alla barnen till fotografen som var i kuddis. Pontus blev jätterädd för kameran och gubben och började störtböla.
Vi försökte trösta men det gick inte så det slutade med att han inte kunde va me på kortet. Stackarn.
Resten av barnen var rätt glada. En stund. Men fotografen var så seg så till slut började flera gråta. Det var allmänt kaos och det ska bli himla kul att se hur gruppbilden blev... Har ingen aning om vilka som ser glada och vilka som ser vettskrämda ut. Spännande.

Jag går och lägger mig alldeles för sent om kvällarna. Så himla dumt egentligen. Tänker varje kväll att nu ska jag gå och lägga mig tidigt men det blir ju aldrig så.
Oftast är jag jättetrött vid åttatiden men då är det ju alldeles för tidigt att gå och sova. Sen blir jag pigg igen och helt plötsligt är klockan elva och jag har massor kvar att göra. Så somnar jag oftast runt tolv.
Inte konstigt att man är trött då när man sen ska upp vid sex!
Hursomhelst, nu ska det bli ändring!

Så jag börjar ikväll. Så snart ere läggdags. Eller vid tio iallafall hade jag tänkt. Jag har bara tusen grejer å göra innan dess men det ska säkert ordna sig...