anniepannie

Är lite trött.

Hittills har den här veckan bara varit stress, stress, stress. Men det ska vi inte prata om.

I torsdags var det faddermiddag. Det var helt klart trevligt men humöret var ändå inte helt på topp. Stuart (som var påväg till Skavsta) ringde under middagen.
"Anna, I have no idea where I am."
Oh no.
"Well, can you see any signs?"
"No, there are no signs! Just trees everywhere!"
"Ok, but what about the bridge, did you cross the bridge??" (Tranebergsbron)
"I've crossed three bridges".

Stackarn hade tydligen hamnat på Ekerö av alla ställen. Suck.

Till slut efter mycket om och men kunde jag äta upp min (nu kalla) mat och stress-dricka upp min cider.
Stuart lyckades iaf till slut hitta båda till Skavsta och tillbaks.
När jag kom hem var nämligen både Stuart och Dave där. Har fått anstränga mig en hel del under helgen för att förstå vad människan sagt. Han har nämligen jordens skotska dialekt. Men han var himla trevlig (om än lite väl galen, hehe) och utgången på fredagen blev väldigt lyckad!
I lördags blev det å säga hejdå till Mian (riktigt, riktigt skoj kväll!). Ringde henne såklart också i tisdags. Känns lite skumt att hon är iväg och reser utan mig!!! Önskar att jag kunde följt med.
Fick i allafall ett gulligt sms från Mians mamma där hon sa "Det sista Mian sa var nu skulle man ha Anna här!"
Men det är ju helt uppenbart att bruden kommer få det galet skoj i NZ utan att jag är med och hon kommer klara sig galant själv! Hon behöver inte mig!

Okej, sittningen då.
Var ju lite trött efter min partyhelg men visst var jag igång igen i tisdags! "Vintertema" och efter mycket om och men hade jag på mig ett par långkallingar, en fluffig vit väst och pannband och vantar. Blev rätt varmt men värre var det för dom som hade täckbyxor och jättetjocka vinterskor! Hade ju tänkt ha mina gamla moonboots tills jag upptäckte att mamma (helt utan min vetskap) sålt dom på loppis för flera år sen! Sicken typ!
Var lite studentskive-feeling och det blev en hel del dricka, sånger, massa dans och hemfärd vid halv ett. (Ville hinna med sista t-banan. Det blir så mycket lättare då)

Nu ska jag ta och äta en mandarin och sen plugga lite till. Sen blire till å laga middag.

Imorrn ska jag (förutom plugg) tvätta och äta lunch i V-by med Ro! Tjoho! Sen blir jobb både imorrn kväll och lördag kväll. Kan behövas lite pengar!

Party igår, party ikväll, party imorrn, party på tisdag...
Oh yeah!

Gäsp...

Det lär väl bli en del läsande nu framöver så vore ju bra om jag kunde lyckas använda den långa resvägen från Vällingby till Universitetet till lite läsning.
Hittills har det gått sådär dock.
Igår tog jag upp boken men hann inte många stationer innan det gick på en dagisgrupp. Och hur tysta och lugna är dom liksom? Jag gav upp. När dagisbarnen gick av kom en rysk gubbe som spelade nåt slags instrument. Toppen.
Nu gav jag verkligen upp.
På hemvägen försökte jag ändå igen men direkt upptäckte jag att den knäppa, finska jesus-kvinnan var i samma vagn.
Ni vet hon som skriker ut saker som "Jesus på korset är den enda riktiga vägen till paradiset!" och "Ni ska brinna allihopa! Att ni bara vågar!"
Riktigt arg låter hon. Holy macaroni.
Med den turen sket jag i å läsa och sov istället. Mycket bättre.

Den här veckan hittills har inte varit att leka med.

En jobbkompis ringde mig i lördags och meddelade att hon hade två biljetter till Idrottsgalan i måndags. Dessutom eventuell efterfest! Ja, jättegärna svarade jag. Sen kom jag på att jag lovat att gå med Stuart på hans jobbarkompis spelning på Mosebacke.
Jobbigt. Fribiljett till idrottsgalan? Spelning som jag lovat att gå på?

Vad som ändå gjorde mitt val lite lättare var att jag hade en tandläkartid halv sju som jag skulle behövt avboka om jag gick på idrottsgalan. Så det tillsammans med mitt samvete gjorde att jag gick på spelningen.
Hade frågat Stu vad för slags musik det var och han svarade att det var pop/rock.

Så min måndag såg ut som följande:
Upp tidigt för att åka till sjukgymnasten, halvstressa där och halvstressa tillbaka, med lite halsont, fixa mig, åka till skolan där det skulle vara föreläsning mellan 14 och 16. Jag var där redan innan ett för att jag ville köpa en bok på Campusbokhandeln. Tyckte ändå det skulle räcka med tid.
Kom in i bokhandeln som var överfylld med folk och kön ringlade runt halva butiken. Hittade dock min bok direkt och ställde mig i kön. Nu var klockan ett. Men den där kön alltså. Bara en kassa där en person stod, och sen en miljon som köade typ. Blev mer och mer stressad och till slut fick jag ringa Stu för att be honom dubbelkolla att det fanns en senare buss jag kunde ta! Kände liksom inte för att gå ur kön när jag stått där i en halvtimme!!!!!
Lyckades iaf precis hinna till den senast möjliga bussen och jag var väl vid föreläsningen en åtta minuter innan eller så.

Tack och lov hade jag sen lite extra tid innan jag skulle till tandläkaren, föreläsningen var ju liksom inte slut vid fyra utan då skulle vi träffa faddrarna och gå på nån rundvandring och göra några lekar och få lite info av dom och så.

När jag väl kom därifrån så hann jag inte mer än hem och vända innan jag skulle vara hos tandläkaren.
Jag har nog aldrig haft ett hål i mina riktiga tänder och hade ingen lust att ha några nu heller såklart eftersom det är DYYRT men efter den obehagliga fotograferingen så visade det sig att jag hade två. TVÅ HÅL!!!! Inte nog med att jag precis köpt böcker för 1400kr, nu skulle jag alltså betala lagning av två hål för 1400+300 för det här besöket. Tandläkaren tyckte hon var snäll när hon bjöd på tandstenen men jag gick inte därifrån glad direkt!

Mötte iaf upp Stu för att åka till Mosebacke. Kom in och såg svart, långt hår, piercingar och kajal-ögon överallt. Pop/rock my ass! Visade sig vara en heavy metal-spelning och det visste Stuart mycket väl om innan. Tack och lov hade jag iaf på mig svart! Bandet var ändå helt okej, var rätt kul att se dom faktiskt och träffa några av Stus jobbarkompisar.
Blev inte alltför sent iaf.

Vaknade upp igår med ett fortsatt pip i örat och det har varit kvar sen dess!!!!! Hjälp!!! Jag hoppas det har tänkt försvinna för har ingen lust att höra det här ljudet resten av livet!!!! =s

Igår blev det iaf upp med tuppen igen för att än en gång stressa till sjukgymnasten och tillbaka. Nu skulle jag alltså köpa alla kursens böcker begagnat av en kompis kompis och fick sen släpa runt på en tung kasse resten av dan. En ny (halvriktig iaf) föreläsning och efter det mer fadderaktiviteter. Nu var det femkamp och vi i grupp sex klarade oss ganska bra! Efter det blev det gratismackor och billig öl i puben men kände mig inte riktigt på g för att parta hela kvällen direkt. Det var trevligt men mycket folk och ingenstans att göra av jackor och väskor och påsar och hela faderullan, så blev en cider och sen hemfärd.

Idag har jag äntligen fått tid (eftersom jag än en gång gick upp med tuppen) att skriva ner mitt schema och sånt.

Nu kommer nästa jobbiga beslut, hur mycket sittningar och partyn ska man gå på??? Som nybliven stundent och efter böcker och tandläkar-kostnader, ska man ändå försöka gå på allt eller vad ska man välja? Vintersittning? Militärsittning? Kryssning? Och imorrn måste jag ha bestämt mig för då är det minsann biljettförsäljning och 600 studenter ska slåss om 200 biljetter. Holy macaroni.

Sista problemet för idag (jag lovar) blev den första faddermiddagen som vi har imorrn. Vore ju såklart superkul å va med på den eftersom det är första riktiga grejen och så men självklart visade det sig att Stus kompis Dave kommer ifrån Skottland och vi hade lovat att hämta honom på Skavsta.
Så efter en del om och men ska nu Stu åka bil själv till Skavsta (första gången han ska köra själv i Sverige) så nu får vi allihopa hålla tummarna för att han hittar tid, håller sig på rätt sida av vägen, hittar sin kompis och hittar hem igen!

Så, som sagt, lite stressigt. Men kul!
Nu ska jag ta mig till Uni igen. Tjingeling.

I torsdags var jag ju på upprop i skolan. Var ganska nervös men det hade jag ju inte behövt vara direkt.
Kom dit i lite väl god tid kanske men det gjorde ju inget. Många var ändå där före mig men fy vad många som kom försent. Vem fan vill komma försent när det står klart och tydligt på lappen att man ska vara där klockan tio? Det kom tillåme folk vid halv elva!
Sen var det iaf bara att sitta och vänta på att sitt namn ropades upp. Sedan svara klart och tydligt "JA!", få lite papper och sen gå hem. Väldigt givande...

Kom hem från sjukgymnasten för en stund sen. Var riktigt tungt att ta sig dit i morse.
Idag har jag introduktionsföreläsning så jag hoppas få lite mer klarhet efter det. Sen blire tandläkaren (USCH!) och sen nån spelning på Mose backe. Körig dag med andra ord.

Har stressat runt lite hela morgonen.
Tvätta, baka hallongrottor, upptäcka att det inte blev tillräckligt med hallongrottor, baka en sats till, laga lunch, göra mig i ordning...gaaah.

Nu ska jag till jobbet. Sista heltidsdagen! Mina kollegor tyckte att jag skulle baka tårta trots att jag faktiskt inte slutar helt, ska ju fortsätta jobba extra. Det blev ingen tårta men alltså hallongrottor istället. De ser inte speciellt fina ut men gott smakar dom iaf, det vet jag!

Imorrn ere alltså upprop i skolan. Jag ska börja plugga igen! Aaaah. Läbbigt. Kommer jag klara det här? Den som lever får se....

Tänkte (precis om alla andra) på om jag skulle skriva nån slags årssammanfattning. Men e det ju redan 12 januari och jag har helt enkelt inte haft tid förrns nu.


2008 började med nyårsfyrverkeri över Harbour Bridge i Sydney. Det bästa fyrverkeriet jag någonsin sett och sjukt mycket människor. Men inte många minuter senare spydde jag inne på toa pga en dålig vodka-vattenmelon trots att jag knappt var full! Trots den incidenten var nyåret verkligen galet bra! Det är alltid alldeles för mycket förväntningar på nyår, men detta år fanns inte mycket att klaga på. Solen sken, det var 30 grader, vi umgicks med massa kompisar, hade lyckats smyga med oss lite alkohol, åt god picknick, jobbade på brännan, började dricka och hade det riktigt kul!

Året fortsatte med resande i Australien och sedan Asien. Lyckades få med mig Stuart hem i april (behövde knappt övertala honom!) och jobbade några veckor på dagis innan jag började på taxi 020. Under sommaren hann jag med ett midsommarfirande i skärgården, en helg i Oslo, ett bröllop i Skottland och massa annat skoj!
Sen kom hösten och jag blev kvar på 020. Opererade knät för andra gången, började den långa rehab-resan igen...suck... fyllde 22, flyttade hemirfrån och blev sambo, åkte till London en helg för Tully-reunion, ramlade på Coop och gjorde illa knät igen, och bestämde mig för att säga upp mig på jobbet (ska fortfarande jobba extra) för att börja plugga till slut. Vi får se hur det går!

Året avslutades väl kanske inte lika roligt som det påbörjades. Satt nämligen på jobbet. Finns väl roligare sätt att fira in året men det var ändå inte alltför jobbigt tycker jag! Började klockan fem så hann först med en fika med Stu, Mian och Robert (!). Det var mysigt och inte alls svårpratat! Sen blev det nyårs lunch/middag i Solna med föräldrarna och min farbror för att sedan ta med mig syrran och åka till jobbet. Var ju kul att hon var där iaf och själva jobbandet var ändå inte alltför hemskt, även om det var 20 pers i kö typ hela tiden och bilar som inte dök upp....

Årets första bad: Nyårsdagen på Bondi/ Midsommarafton i skärgården
Årets besökta länder: Australien, Thailand, Vietnam, Laos, Cambodia, Norge, Skottland, England
Antal biobesök: sex
Bästa köp: shoppade upp typ hela IKEA
Sämsta köp: Fake-ipod i Thailand
förändring: slutade titta på tv
DVD-beroende: House/Grey's Anatomy


Nu är det alltså redan 2009, förra året flög i stort sett iväg och antagligen lär samma sak hända i år!!

Ja, söndag till måndag e ju inte helg varje vecka direkt. Men den här veckan vare så!

Fick i julklapp av Stuart en "camping-trip". Jag trodde inte att vi verkligen skulle campa, det är ju mitt i vintern, men eftersom han sa till mig flera gånger "Anna, du förstår väl att vi verkligen ska campa va?" så blev jag lite orolig.
Eeeh...ja visst, sa jag, samtidigt som jag tänkte, shit. Seriöst?? I tio minus?

Men sen visade det sig iallafall att vi skulle flyga ifrån Skavsta. Jag slutade klockan tre i lördags natt och då blev det en taxi till Cityterminalen där jag mötte Stu. Jag visste fortfarande inte vart vi skulle, men packat en väska hade jag ändå gjort. Berlin visade det sig ändå att vi skulle till. Bo på hotell och grejer. En riktgt trevlig julklapp med andra ord!

Var hyfsat trött men vi började med att sova några timmar när vi kom till hotellet eftersom Stuart dessutom varit sjuk i nästan en vecka. Så det var skönt! Men först åt vi underbar hotellfrukost!
Sen gick vi och kollade in nån fin gate med statyer och sen till en minnesplats med utställning om jude-utrotningen. Det blev mycket museer och andra världskriget historia under "helgen" och det var intressant såklart.
Första kvällen var vi på bio på en IMAX-biograf och såg Australia. Men först tänkte vi äta middag och hittade en australiensisk restaurang som ju passade perfekt!!! Vi var glada och nöjda men vi hade inte så gott om tid innan filmen och ingenting hände, trots att vi sagt åt servitören att vi inte hade så gott om tid.
Det slutade med att vi stressade och irriterade fick skynda oss till Subway istället för att hinna i tid till filmen. När vi väl kom in i biografen började inte filmen förrän tjugo minuter efter utsatt tid!!! Vi hade typ hunnit äta middag, två gånger, på aussie-restaurangen!

Mitt i filmen upptäckte Stuart att han hade glömt sin kamera, sprang tillbaka till restaurangerna men den fanns ingenstans. Buhuuuuuuu. Så den kom aldrig till rätta. Buhuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuu.
Filmen var iallafall jättebra!!! Massa underbar dialekt och grejer.

I lördags kväll var vi på restaurang. Stuart hade bokat bord på en sån där restaurang som är helt svart, med blinda servitörer. Först var jag skeptisk. Ja menar, det är inte ofta man går ut och äter, gör sig fin och grejer. Hur kul är det då att betala dyra pengar för att sitta i mörkret och äta mat som man inte ens kan se!
Men det var faktiskt absolut värt det!!!!! Vi kom dit och fick först vänta i ett ljust väntrum. Vi kollade in menyn och jag valde surprise-menyn. Fyra rätter som kunde vara i princip vad som helst.
Vår blinda servitör Manfred kom och tog oss in i restaurangen. Vi fick gå i ett tåg med händerna på axlarna ni vet, och sen gick vi ganska långt in genom ett bäcksvart rum. Men hörde röster från andra människor i restaurangen men man såg inte ett skit! Väldigt skumt. Vi blev ledda till vårt bord, lyckades sätta oss ner och efter en stund kom maten. Väldigt coolt att servitören ens visste vems mat som var vems, vart borden och stolarna var och sånt men han lyckades utmärkt utan att spilla eller välta något. Vi åt fyra goda rätter var; sallad, soppa, huvudrätt och dessert. Skum känsla att inte veta vad man stoppar i munnen. Och att man känner igen nåt men inte kommer ihåg vad smaken är!
Salladen var hyfsat lätt att äta, soppan var också okej, men att skära kött var inte lätt det kan jag säga!
Efter några timmar av ätande, väntande på mat (vi kunde ju inte ropa på kyparn, vi visste ju inte var han var!), pussande (ingen som såg ju!) och skrattande leddes vi ut igen i ljuset och vi fick kolla in menyn och se vad det var vi faktiskt hade ätit! En mycket märklig upplevelse men definitivt bättre än jag förväntat mig!

Annars blev det mer hotellfrukost, sightseeing, inkollande av muren, bratwurst-ätande mm. En toppenhelg helt klart!!
Flighten hem var dock inte förrän 21.25 och såklart skulle jag upp och jobba i morse. Sånt hade inte Stuart kollat upp! Så det blev tre och en halv timmes sömn i natt till slut. Bättre än inget. Och sen tio timmars jobb idag. Nu e jag lite trött.