anniepannie

Klockan är halv nio och jag har redan varit vaken i en halvtimme.
Igår mådde jag sådär.
Prima på förmiddan och jag gjorde mina övningar och åt frukost och lunch som jag skulle. Men sen vetefan va som hände.
Mådde illa hela eftermiddan och kvällen.  Var inte hungrig och åt inget på resten av dagen... Orkade knappt kolla på tv heller men kunde inte sova utan låg mest och stirrade. Inge vidare. Orkade heller inte göra mina övningar på kvällen och knät gjorde bara ont och kändes som en jävla tjugo-kilos klump.
Kändes ännu roligare när jag visste att pappa och syrran var på Coldplay-konsert. Konserten som jag skulle varit på om det inte varit för operationen.
Ville egentligen inte ta mina starka tabletter eftersom jag inte visste om det var dom som gjort mig illamående men tog dom ändå innan jag gick och la mig. Och kunde faktiskt sova mycket bättre än natten innan. Bara ett toa-besök.
När jag vaknade var jag till min stora glädje jättesugen på risifruttin som legat i kylen och väntat på att jag skulle må bättre. Stuart hade bråttom till jobbet och fattade inte vad jag menade när jag försökte förklara vad en risifrutti är. Så jag fick klara mig själv.
Men när jag väl fått tag i kryckorna, lirkat mig upp ur sängen och fram till kylskåpet fanns risifruttin ingenstans!
Vem i hela friden stjäl en risifrutti från en stackars handikappad?? Dessutom en risifrutti-guld! Som jag längtat efter att få pröva!
Taskigt!