Skum hemresa
Syrran och jag tog bussen från Odenplan hem och bakom oss hela vägen satt två kvinnor i 40-årsåldern (inte för att det spelar nån roll att det var två tanter, det var inte det som var problemet), grejen var att de satt å hånglade hela vägen på sätena bakom oss. Det där ljudet, smaskandet, gav mig fan rysningar. Mysigt å ha det i öronen. Heela vägen.
Yuck.
Som om inte resan var underlig nog redan så såg vi en gubbe som låg på alla fyra i snön när vi gått av bussen. Det såg ut som att han hade ramlat eller nåt. Jag och Sara kände oss hjälpsamma och tänkte att fan, vi kan ju inte gå förbi och låtsas som ingenting.
Så när vi gick förbi frågade jag: Behöver du hjälp upp?
Gubben svarade surt: Nej, verkligen inte! som att vi var helt ohyfsade som frågade.
Oooookej.