anniepannie

Jag har aldrig frågat mamma och pappa om de har kunnat köpa ut åt mig. Även om tanken har slagit mig några gånger.
Jag har ändå alltid undrat vad de skulle ha svarat.
Idag tog syrran reda på det.

Samtal mellan pappa och syrran:

S: - Pappa.. eh, skulle du kunna tänka dig att köpa några cider till mig till ikväll?

P: - Några cider??

S: - Ja. Några stycken bara.

P: - *tystnad* Nja, alltså jag är verkligen emot det där. Det är ju langning!

S: - Men asså, jag kan ju ändå köpa cider inne på krogen bara det att det kostar mer!

P: - Ring och prata med mamma.


Samtal mellan mamma och syrran:

S: - Mamma.. eh, jag pratade med pappa nyss och frågade om ni kunde köpa några cider till mig. Och han sa varken Ja eller nej.

M: - Nej, nej nej. Verkligen inte. Jag skulle aldrig köpa ut åt dig! Aldrig.

S: - Men asså, om pappa säger att han kan köpa då?

M: - Jo, det är väl hans ensak i sånt fall. Men jag skulle aldrig göra det!!


Samtal mellan pappa och syrran:

S: - Mamma sa att hon inte ville göra det men att det var din ensak om du ville göra det eller inte.

P: - *Suck* Det här är den enda gången i sånt fall! Jag kommer aldrig göra om det!

S: - Nä, jag förstår det. Absolut.

P: - Ska du ha två stycken eller?

S: - Aa.. eller tre, eller fyra.


Eller två.