Music maestro! eller nåt...

Jag brukar ha svårt för att somna på söndagkvällar. Det beror nog på att jag känner mig stressad just för att jag måste somna. Jag vet att jag gått upp alldeles för sent och då är alldeles för pigg för att jag kunna somna "redan" vid elva.

Även denna söndag var jag piggelin när det var läggdags men vad gjorde det? Jag är ju sjukskriven nu och kan somna när jag vill.
Så jag låg länge och lyssnade på musik å tänkte på en massa grejer.
Men sen efter ett tag upptäckte jag att batteriet i mp3n var riktigt kasst så då lyckades jag ändå bli lite stressad.
För jag har blivit beroende av att somna till musik.
Det går nästan inte annars.
Förutom om jag varit på krogen eller så.
Då brukar jag slockna direkt.

Jag är även beroende av att lyssna på musik när jag sitter ensam på tunnelbanan. Annars går det ju såååå segt!

En hel dag utan musik skulle med andra ord skapa en hel del problem.

Jag tycker själv att jag har rätt bred musiksmak.
Kanske för bred??
Maybe. För jag skäms nog fasen över att jag tycker att viss musik är bra. Typ 50 cent. Jag menar, hallå liksom! Inte för att jag är nåt fan direkt men ändå!

För texten på de flesta låtarna e ju helkass. Jag har inget att skylla på. Snubben e inte ens snygg!

Ändå sitter jag motvilligt å diggar med.

"I ain't playin I'm tryin to {fuck} tonight, you heard me?
Clothes off, face down, ass up, c'mon, ha ha"

Jag menar, hjälp Anna! På riktigt!

Men annars har jag väl hyfsad smak. Så de e ju bra iallafall!


Nåt annat jag tänkt på när det gäller musik är hur man kan lyssna på vissa låtar miljontals gånger utan att tröttna när andra kan göra en smått galen när man hört de för många gånger...

Några osönderspelbara:
Switchfoot - I dare you to move
The Killers - Mr Brightside
Bryan Adams - One night love affair, Hearts on fire
Gavin Degraw - Just friends
Peter Lemarc - Det finns inga mirakel

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback