Alla dessa psykon!

När jag bodde i Hässelby bodde jag nästan granne med en kille från min mellanstadie-klass, Firat. Jag kommer ihåg att han brukade gömma sig i bänken för att han inte vill gå hem. Han tyckte att det var så roligt i skolan!
I högstadiet gick vi inte i samma klass men jag vet att han började röka, skolka och slutade tycka att det var roligt i skolan.
Men hursomhelst så verkade han ändå vara en trevlig kille och vi har alltid hejat på varann på gatan om vi stött på varandra. Men inte mer än så.

I våras när jag var påväg till tunnelbanan, partyredo efter att ha druckit några cider, mötte jag honom på gatan och han frågade nåt om hur mycket jag pluggade till mitt teoriprov eftersom han snart skulle skriva sitt.
Jag sa att jag hade en cd med olika teori-prov och att jag mest använde den. Han frågade om han kunde få låna den och jag sa att visst kunde han det! Nemas problemas! Så jag gav honom mitt nummer å sa att han kunde höra av sig om han ville låna skivan.

När jag sen nyktrat till tänkte jag att vafan sa jag så för! Jag hade ingen aning om vart skivan var nånstans och dessutom orkade jag inte leta fram den och låna ut den till honom. Jobbigt värre liksom! Jag hoppades att han inte skulle höra av sig och det gjorde han inte heller. Puh.

Nu i oktober nån gång fick jag ett väldigt underligt sms från honom:
"Hej anna de firat. Om du vill ha jobbet ring mig imorgon. Det e samma ställe som jag jobbar så du vet. Sov gott kram..."

Eh, jaha. tänkte jag. Vilket jobb?? Jag hade som sagt inte pratat med honom sen i våras och nu var det ju helt klart att han skickat till fel nummer. Men jag orkade inte svara nåt så jag sket i det.

Några veckor senare fick jag ett nytt sms:
"Om det tändes en stjärna varje gång jag tänkte på dig, då skulle natten vara ljusare än dagen."
Jag garvade i typ en kvart. Stackarn som skickat till fel person igen liksom. Men jag orkade inte svara nåt nu heller.

Sen har jag inte fått några fler skumma sms från honom.
Förrän i förrgår:
"Anna, jag har några grejer jag vill säga till dig öga mot öga. Jag måste göra det, så jag kan avsluta mitt kapitel helt med dig. Kan vi träffas? Om inte radera mitt nummer om du har kvar det. Firat."


Hallå liksom!? Borde ju skicka nåt om att han skickat fel men orkade inte. Visste inte vad jag skulle skriva och jag tänkte att nu kommer han ju ändå sluta skicka grejer efter det här.


Men igår fick jag ett nytt sms:

"Jag hoppas du är lyckllig hejdå..."


Tänkte att det är fan synd om killen. Så jag skickade nåt i stil med att han måste ha skickat till fel Anna men att han skulle ha lycka till med kärleken.

Lagom sjysst liksom.


Men då ringde han! Suck! Orkade verkligen inte prata med honom! Har ju fan knappt snackat med honom alls sen i mellanstadiet! Så jag sket i att svara trots att han ringde säkert tre gånger.

Å så fick jag ett nytt sms:

"Den som skrev ring mig nu."


Men jag ringde inte. Varför skulle jag behöva göra det!? Han måste ju ha hört på min telefonsvarare att det inte var rätt Anna han skickat till. Eller??


Å så ett nytt sms:

"Ni har lyckats göra mig fett arg. De kört för er. Anna jag trodde du visste att man inte jidrar med mig."

Eh. Hjälp. Läskig kille!

Fortsättning följer förhoppningsvis inte!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback