Kräftskiva
Det gick ju bra och vara positiv så varför inte också nämna fredagens kräftskiva när jag ändå är igång.
Underbara kräftor, trevligt sällskap, god dricka och inte mycket att klaga på. Förutom knät dårå.
Eftersom jag släpade runt på mitt väldigt svullna knä och mina två kryckjävlar som har fått dammats av igen så bestämde jag mig slutligen för att skita i att gå ut. Jag hade ändå inte kunnat dansa. (Oj, positivt skulle det vara, erhm...)
Jo, får väl ändå passa på att tacka mitt knä för att jag skippade utgången. Kvällen slutade nämligen på akuten för tjejerna. Det klarade jag mig gärna utan.
Istället stannade jag kvar ett tag hos Therese och sedan hoppade jag hemåt. Jag fick lite flashbacks från min pensionärs-tid i våras för tio meter framför mig gick en gubbe med rulator hela vägen genom skogen. Och jag kom inte ens i kapp honom. kändes förjävligt. Men blev lite gladare när jag till slut kom ikapp och förbi när gubben satte sig för att vila på en bänk. Kändes skönt att jag orkade resten av vägen hem!
Skogsvägen mellan mig och Therese är inte jättelång men lite halvläskig att gå genom mitt i natten. Inte nog med att det finns en massa mördarsniglar över hela vägen, det kan ju hoppa ut farliga människor bakom vilket träd som helst. Och att gå på kryckor då är väl ingen hit kanske. Men jag klarade mig ju utmärkt denna gång iallafall! Gubben visade sig vara ofarlig.
Underbara kräftor, trevligt sällskap, god dricka och inte mycket att klaga på. Förutom knät dårå.
Eftersom jag släpade runt på mitt väldigt svullna knä och mina två kryckjävlar som har fått dammats av igen så bestämde jag mig slutligen för att skita i att gå ut. Jag hade ändå inte kunnat dansa. (Oj, positivt skulle det vara, erhm...)
Jo, får väl ändå passa på att tacka mitt knä för att jag skippade utgången. Kvällen slutade nämligen på akuten för tjejerna. Det klarade jag mig gärna utan.
Istället stannade jag kvar ett tag hos Therese och sedan hoppade jag hemåt. Jag fick lite flashbacks från min pensionärs-tid i våras för tio meter framför mig gick en gubbe med rulator hela vägen genom skogen. Och jag kom inte ens i kapp honom. kändes förjävligt. Men blev lite gladare när jag till slut kom ikapp och förbi när gubben satte sig för att vila på en bänk. Kändes skönt att jag orkade resten av vägen hem!
Skogsvägen mellan mig och Therese är inte jättelång men lite halvläskig att gå genom mitt i natten. Inte nog med att det finns en massa mördarsniglar över hela vägen, det kan ju hoppa ut farliga människor bakom vilket träd som helst. Och att gå på kryckor då är väl ingen hit kanske. Men jag klarade mig ju utmärkt denna gång iallafall! Gubben visade sig vara ofarlig.
Kommentarer
Trackback