anniepannie

Igår vid middagsbordet tog syrran upp ett i våran familj förbjudet ämne.

- Köpte du nåt i stan idag? frågade mamma.

- Nä, det gjorde jag inte. Jag och Emma var och bytte hennes tungpiercing. Hon skulle få en ny, kortare stav.

Mammas och pappas ansiktsuttryck ändrades direkt.
Båda avskyr nämligen tatueringar och piercingar. Det är strängt förbjudet med sånt i vår familj. Å att syrrans kompis nyligen gjort en piercing i tungan är något de bara inte kan förstå.

Syrran kanske inte såg mor å fars ansiktsuttryck eller så var hon bara ovanligt korkad men hon fortsatte iallafall:

- Jag skulle kunna tänka mig att göra en piercing. Här, ovanför läppen kanske, det kan vara jättefint!

Ooops Sara, inte jättesmart kanske...

Pappa kontrade snabbt:
- Hur kan du ens tänka tanken? Det är ju bara så himla dumt! Du kommer ångra det sen! Både tatueringar och piercingar är förjävla fult och nåt du sen kommer gräma dig för att du gjorde.

- Men det kan faktiskt vara jättefint! Å en piercing kan man faktiskt ta ut sen om man ångrar sig, så växer den ju igen!

- Du gör ingen piercing så länge du bor i det här huset. konstaterade mamma.

- Men jag fyller ju 18 om en vecka. Då är jag myndig och får bestämma sånt själv!

- Det har du rätt i. Men då kan jag meddela att jag kommer dra in på allt extra som du får nu. Det blir inga som helst förmåner och sånt sen då.

- Hahaha, va!? Det var det dummaste jag hört! Om jag är 18 och betalar den själv kan du ju inte dra in på en massa grejer!

- Det kan jag visst.

Slutdiskuterat.

Bättre lycka nästa gång syrran...